Om föräldrarna till ett barn skiljer sig kommer de automatiskt båda att stå som barnets vårdnadshavare, om de inte uttryckligen anger något annat i skilsmässoansökan. De är alltså fortsatt gemensamt ansvariga för att ta ingripande beslut om barnet och ansvariga för att barnet får en trygg uppväxt. Men ingripande beslut menas exempelvis var barnet ska bo och var det ska gå i skola.
Om en av föräldrarna ska flytta till annan ort kan det i vissa fall vara bättre att låta den förälder som barnet bor hos ensam överta vårdnaden om barnet, men det går att utöva gemensam vårdnad även om man bor långt ifrån varandra. Det kan vara värt att notera att man som förälder kan ta vardagliga beslut som fritidsaktiviteter, semesterresor och liknande utan den andra förälderns medgivande. Det är just de stora livsavgörande, ingripande, besluten som måste fattas tillsammans om har gemensam vårdnad.
Om man inte kan komma överens med den andra föräldern om vårdnaden och av någon anledning vill ha ensam vårdnad om sitt barn bör man vända sig till kommunens familjerättsenhet. Här kan man få hjälp med samarbetssamtal och medling från erfarna socialsekreterare som kan hjälpa till att sätta fingret på problemen. Ofta finns mycket missämja och hämndbegär hos en eller båda föräldrarna efter en skilsmässa och att frånta den andra föräldern vårdnaden med hänvisning till dennes tvivelaktiga karaktär kan tyckas som en bra lösning.
Dock bör man aldrig inleda en vårdnadstvist på sådana grunder. Lämnar man in en stämningsansökan mot den andra föräldern i syfte att få ensam vårdnad bör man ha synnerligen goda skäl. Rätten kommer i första hand att döma efter vad som är bäst för barnet, och det anses i Sverige vara gemensam vårdnad. Om rätten finner att gemensam vårdnad inte fungerar kan det vara du som blir av med vårdnaden, med hänvisning till att du uppvisat samarbetssvårigheter. I en vårdnadstvist står ord mot ord och att ha inlett ett tvistemål och inte kunna presentera annat än åsikter om den andra förälderns karaktär kommer oundvikligen att leda rättens misstankar i din riktning.
Oavsett om vårdnaden om barnet förblir gemensam eller om man får ensam vårdnad är man som vårdnadshavare och förälder ändå skyldig att tillgodose barnets rätt till umgänge med båda föräldrarna. Denna rätt kallas för umgängesrätten och är också inskriven i lagen. Om föräldrarna bor nära varandra bör man komma överens om ett växelvis boende, till exempel varannan vecka eller varannan helg. Bor man långt ifrån varandra kan man komma överens om att barnet reser till den andra föräldern på loven. Det man kommer överens om ska skrivas ner i ett umgängesavtal, som ska gälla som juridiskt bindande.
Båda föräldrarna måste se till att umgängesavtalet efterlevs. Om man på något sätt bryter mot umgängesavtalet kallas det umgängessabotage, något som domstolar i Sverige ser allvarligt på. Har du gjort dig skyldig till umgängessabotage och blir stämd av den andra föräldern kan du bli av med vårdnaden, oavsett vilka skäl du haft.
Som förälder kan det vara svårt att ha en objektiv bild av den andra föräldern som just förälder, särskilt efter en stormig skilsmässa. Man bör dock alltid försöka tänka utifrån sitt barns bästa när det gäller vårdnad och umgänge, och lita på att den andra föräldern också gör det. Har man svårt att komma överens bör man vända sig till familjerätten och inte till domstol. Vill man ha hjälp med frågor om vårdands- och umgängestvister, eller med att skriva ett umgängesavtal, kan man vända sig till en advokatbyrå som specialiserar sig på familjerätt. Läs mer här.